Efter 5 månader

Tänkte bjuda på några nya efter bilder. Vad jag väger har jag ingen aning om  och inte heller hur mycket jag minskar i cm.

Men jag får på mig kjolar som är i storlek 42!

Och jag är brun :)

Jag går nästan varje dag ca 30-40 minuter och numera i ganska så rask takt så nog märker jag av att det går så mycket lättare att gå när jag nu inte bär på lika mycket vikt som förr.

Har beställt walkingskor så jag har något att gå i  nu när hösten närmar sig så jag inte ska ha den ursäkten.

Men värkfri - nej! Kan inte säga att jag märker någon fibroskillnad. Så det är ju en balansgång. Vara ute och motionera eller låta bli värktabletterna. Nu blir det den starkare av tabletter och fler gånger per dag.

Men jag ångrar inte min GBP operation.

Snart har 4 månader gått

Det är semester, sommar och sol - nåja mellan grå moln och regn.

Och jag har börjat gå, promenera mer, längre. Vi har fått ett nytt område med härliga stigar i ett naturskönt område som ligger precis i närheten där jag bor så jag behöver inte ta bilen för att komma till detta. Och det är skönt att slippa asfalten hela tiden.

Och jag märker ju att det går betydligt lättare att gå, det är inte lika tungt längre och jag kan gå med mera raska steg - och jag får en känsla av hur det var förr innan jag gick upp så mycket i vikt.

Kanske gjorde jag helt fel då när jag blev sjuk i fibromyalgin. Skulle kanske ha trotsat smärtan och fortsatt röra på mig men just då kändes det inte alls som en bra idé då smärtan blev så påtaglig. Och det blev ju en ond cirkel.

Men smärtan finns där nu också. Känner av den i varje steg - nästan och även andra delar av kroppen har den. Och jag kraschar med jämna mellanrum.

Något som inte operationen har påverkat är tröttheten. Den finns här hela tiden. Men jag njuter psykiskt av mina promenader och lider fysiskt.

Och jag har nog haft tur även när det gäller dumping. Inte haft någon sk hästspark i magen och äter vad jag vill.

Och kaffe - jag kan dricka kaffe igen och det känns jättebra. Och jag har ätit glass. Jag äter fikabröd ibland och mår så bra.

Att göra operationen är det bästa jag gjort. Vinsten har blivit så stor. Ingen diabetes och jag behöver inte anstränga mig genom att äta minimalt för att minska i vikt.

Väger mig fortfarande inte hemma och jag får ofta frågan om hur mycket jag gått ner i vikt osv. Att det ska vara en morot att väga mig.

MEN jag känner inte så. Jag går ner i vikt. Jag har inte bråttom. Jag vill inte ha paniken som jag ser att en del andra har på viktop då man hamnar i platå veckan efter op.

Så det valet borde även andra göra - släng vågen! Ha inte bråttom!

Och nu har jag även druckit ett glas vin! Och redan efter halva så kände jag av det. Satt hemma och njöt i min trädgård med ett glas rosé efter middagen. Och 1 glas räckte. Hade jag druckit mer hade jag nog fått gå och lägga mig.

Egentligen är det bara en sak som jag tycker är jobbigt. Det är detta med kläder. Jag stickar gärna och jag har mest gjort sjalar och annat som inte är styrt av storlek. Och det finns en lust att göra en tröjja eller nåt men jag vet ju inte vart jag landar i storlek så jag vill inte lägga ner tid på att göra något som kanske är för stort eller för litet.

Likaså att köpa kläder känns jobbigt. Fick vinterkatalogen från Ellos och där finns mycket fint men vilken storlek ska jag satsa på?

Just nu så tar jag fram kläder ur garderoben som jag inte haft på år och som nu är lagom. Jag sitter också och planerar alla kläder som jag kan sy om. Men samtidigt så är det ju samma där - i vilken storlek. Kan sy några kjolar med resår i midjan.

Så jag ska leta fram en kartong i källaren där jag har en massa mönster till kjolar bl a.

Funderar på att ta nya kort i slutet av månaden. Då har det gått 4 månader efter op.

Och jag har anmält mig till yoga i höst. Så nu är gumman på gång. Trots fibron, trots smärtorna och tröttheten. Jag kraschar och jag reser mig. Det är så livet ser ut numera.

Men jag mår rätt bra - i alla fall i själen.

Snart har 3 månader gått

Helt otroligt att man har fått ett nytt liv på så kort tid. Det är roligt att göra sig fin och klä sig.

Men jag väger mig fortfarande inte hemma - känns som en bra strategi att hålla sig till återbesöken på sjukhuset och inte ta fram den i tid och otid.

Har klippt mig i veckan. Jag har ju haft väldigt långt hår och hade nog klippt mig även om jag inte hade gjort operationen för det är varmt nu på sommaren.

Men nu var det mer för att jag börjar tappa lite hår och det ser så mycket mer ut när det är så långa strån så man får lätt lite panik i onödan - inbillar jag mig.

Nu har jag klippt av en hel del men det är fortfarande långt. Luggen är kortad så pass att jag kan lägga den bakom örat och jag brukar ha en regel när jag är hos frissan - jag måste få upp håret i en tofs och det får jag. Har även klippt upp det hela och det känns riktigt bra. Och inte längre så tungt så jag har väl minskat 1 kilo bara på klippningen :)

Ätandet går väldigt bra men jag har ju mycket som jag inte har ätit för jag vill inte utsätta mig för att ev må dåligt. Sonen tog studenten och jag tog en liten bit smörgåstårta och skippade både snacks och godis och marängswiss.

Kaffe har jag inte testat än men ska göra det i helgen för jag kan sakna att ta en kopp. Var ingen större kaffedrickare men någon kopp då och då är gott.

Alkohol har jag heller inte testat än. Och jag har faktiskt köp vanlig folköl som jag ska ta men samtidigt kan jag ju inte ta det till maten.

Vatten är också jobbigt att dricka. Känner mig direkt full i magen. Lite lättare är det med iste som jag druckit både färdigblandad och sån på påse från lipton. Har även sippat kolsyrat vatten.

Förra fredagen var jag så sugen på allt möjligt. Så det blev lite godis i form av lakrits - jättegott och det funkade bra.

Idag till middag har vi grillat hamburgare. Bröd, kött, tomat, dressing och jag blev mättare än vad jag varit sen operationen. Förr kunde man ju trycka i sig två minst och strips till detta. Inte idag. Men det var gott och jag fick ingen dumping.

I morgon är det midsommar. Det blir sill och färsk potatis. Jordgubbar och grädde. Lagom mängd och inte allt på en gång. Ingen snaps.

Så jag ångrar absolut inte denna operation. Många frågar mig hur jag mår, har jag inte ont, är det inte si eller så men jag har inget negativ att säga om den egentligen. Det är bara små ändringar i livet jag får göra. Sen finns det lite saknad att inte kunna ta om när något är jättegott men det finns ju en anledning till varför jag behövde göra operationen. Varför jag hade för hög vikt.

Det finns bara en sak jag skulle vilja  ha som en extra bonus av operationen - bli bättre i min fibromyalgi och bli piggare. Här har jag inte märkt någon förbättring tvärtom så har jag haft mer värk men jag hoppas det är som min läkare har en teori om - kroppen får jobba så mycket nu när den går ner i vikt och det gör att jag har mer ont.

Man får leva på hoppet.

Före och efter

                                                
Vikt före op och flyt 110,5 kg, Vikt 1 månad och 20 dagar senare 98.1 kg

Midjemått före op och flyt 125 cm och senare 102 cm.

Detta var dom första före och efterbilderna - fler ska komma.

Ursäkta att det ser lite rörigt ut kanske - Det är ju inte helt lätt att få dom (bilderna) dit man vill men samtidigt - bilderna talar ju för sig själv.

Detta var första vägningen efter operationen och jag gjorde den i samband med återbesök på Östra. Nästa återbesök blir om 6 månader. Men kanska ska jag väga mig igen om 3 - vi får se.

Dumping

Dumping Måltidsrelaterade besvär hos patienter som genomgått operation av magsäcken eller så kallad vagotomi. Dumpingbesvär anses bero på att magsäcken tömmer sig alltför hastigt, varvid tunntarmen överbelastas. Besvären kan komma genast efter måltiden (tidig dumping) eller l - 2 timmar senare (sen dumping). Fyllnadskänsla, illamående, uppkastningar, hjärtklappning och svaghetskänsla är vanliga symtom. Besvären kan lindras med lämplig diet.


Har nog haft min första dumping.


I lördags köpte jag en grekisk sallad och den räckte till två måltider. Så den till lunch gick jättebra men den sista gick inte så bra men det beror inte på salladen utan mer på de krustader jag stekte och hade i. Inte bra alls.


Illamående och sen blev det flera besök på dass!


Så jag kommer akta mig för krustader - speciellt hemmagjorda!

Ikväll tittar jag på "Du är vad du äter". Huvudpersonen känner jag igen från ett tidigare program där man fick lära sig att motionera och äta rätt som gick för flera år sen - kommer inte ihåg vad programmet heter.

Hon gjorde en GBP för några år sen och har genom livet varit en ständig bantare.

Ett exempel på hur fel det blir trots operationen då hon äter fel och mycket. Jag är nyfiken på - Dumping! Det är väl en sak som borde göra att man undviker vissa saker som fett och socker i för stor mängd.

Jag har själv ätit både godis, glass och kaffebröd. Dock i små mängder och glassen var nog inte min melodi för jag fick rusa på dass direkt efter. Om det är en dumping eller bara min kassa IBS mage - det vet jag inte.

Och vissa dagar är jag dålig på att dricka vatten - speciellt nu när det varit så kallt. Druckit te på jobbet men det är ju inte så mycket.

Vet också att jag inte äter alla måltider som man bör och ska men det beror på min fibro och extrema trötthet. Eftersom jag sover 10-12 timmar per natt så försvinner ett mål. Allt blir förskjutet. Jag äter en frukost någonstans vid 11 ungefär. Sen blir det mellis vid 2-3. På jobbet är det frukt som gäller förutom idag då jag tog en liten bit av en kaka. Middag sen vid 5-6 och idag blev det wokade grönsaker och kyckling.

Och till sist nu ett mellis till med 2 diegstive med keso och juice.

Så dietisten kommer väl knorra lite. Kanske.

Jag har inte heller varit ute på några längre promenader med jycken. Jag har lyckats deligera bort det till ungarna som betalning för vissa körningar jag har gjort för dom. Har inte haft ork, lust eller vilja att gå ut på en promenad nu när kylan är tillbaka.

Men jag är väldigt lycklig över att jag får på mig mina strumpbyxor som jag haft länge nu i garderoben. Gillar när det är lite rutigt, randigt, blommig eller vad som helst men inte helt svarta och hudfärgade även om de går vissa gånger när humöret är sånt men mest gillar jag roliga strumpbyxor och det var länge sen jag hade dom.

Nu ska det bli varmare igen och jag ska ta mig i kragen och även ge mig ut och gå. Musklerna behöver ju sitt också.

Och igår fick jag ackupunktur för ryggen så den är lite bättre också.

Och jag höll på att glömma gårdagens middag. Var iväg med dottern på ett köpcentra för hon hade köpt fel produkt och ville inte lämna tillbaka den själv ifall dom skulle knorra (men det gick bra).

Klockan var då var då närmare 7 och att tänka på att laga middag lockade inte så jag köpte en macka på subway. Grovt bröd, grönsaker i mängder och kyckling. Och jag lyckades trycka i min en sån halva utan att dumpa, bli äckelmätt eller få något besvär. Så ibland kanske jag också äter för lite i ren rädsla att bli dålig.

Det blev också en bra portion med wok gold -grönsaker idag och lite kyckling.

Gott!

Återbesök

Nu har jag fått ett datum för återbesök på Östra. Möte med dietist och sjuksköterska.

Den 20:e ska jag vara där.

Det är väl också den dagen jag ska ställa mig på vågen för att se hur många kilon jag gått ner.

Det är ju inget jag gjort hittills och det känns bara bra att inte ha gjort det. Märker på viktop att många blir nojjiga av vågen. Kollar varje gram och blir besvikna om det inte händer något.

Jag vet att jag minskar i vikt och tidsplanen är egentligen oväsentlig.

Jag går inte upp i alla fall!

Och jag märker ju på kläderna att det händer nåt, och folk säger att det syns i ansiktet.

Och då tränar jag inte ens :)

Det ska i alla fall bli intressant att få komma dit.

Fyra veckor

Det har gått 4 veckor sen operationen. Och dom har gått jättefort. Och viktminskning har pågått i 6 om man räknar med flytet innan.

Har fortfarande inte ställt mig på vågen trots att jag höll den i min hand när jag städade badrummet häromdagen.

Men jag märker det på kläderna. En kjol som jag inte kunde ha när jag provade den förra veckan kunde jag knäppa när jag provade den nästa gång.

Genast är det mycket roligare att öppna garderoben och känna att man har ett större urval att ta ifrån än vad jag haft tidigare. Det är ju inte så kul att köpa kläder när man är stor.

Fick köpt ett skärp på Lindex för 30 kronor som är ett sånt man sätter i midjan - lite brett - mått 85 cm.

Känns ju lite kul faktiskt. Men annars var det inget jag fastnade för i klädväg för i år är det mycket romantik, blommor, volanger och rysch och pysch och det är inte min stil. Så det är tur att jag inte har behov att köpa mass nytt - ännu!

Och nu när 4 veckor har gått så äter jag mer och mer normalt! Så Lasagne gick ner och var gott.

Och jag har inte reagerat med någon dumping.

Visst finns det fortfarande saker jag ska undvika och som jag också undviker men det är ju skönt att nu återgå till mer och mer vanlig mat.

Är så nöjd att allt gått så bra och att jag mår så bra. ( i alla fall av operationen) Fibromässigt är det sämre men min läkare trodde att det kunde bero på att jag minskar i vikt nu och kroppen tar mycket av den energin och det stör fibron också men det ska nog stabilisera sig - hoppas hon har rätt.

Mat

Påsk är ju förknippat med mat och godis.

Jag har ätit gott och det har även blivit lite godis och lite glass.

Lammytterfilé grillades på skärtorsdagen och åts ihop med potatisgratäng - sån man köper färdig. Och tomat och hur gott var inte det att äta något saftigt. Jag skalade den innan.

Dagen efter blev det också grillat och kroketter. Tomat och gurka som jag skalade.

När man inte får dricka till maten så är det gott med detta.

Sen har jag ätit påskskinka på knäcke.

Pastasallad med kyckling och nu skalade jag inte grönsakerna och det blev också paprika och sallad och detta hade jag längtat till. Åt inte så många pastabitar.

Och magen har inte klagat!

Tog lite glass och det var inte alls mycket men jag fick springa på dass rätt snart efteråt. Om det är någon form av dumping eller min annars kassa mage vet jag inte.

Godis har också gått bra men man är ju inte som förr då man kunde stoppa munnen full, nu blev det enstaka bitar och inte så många. Men gott var det.

Och jag har hittat min nya dryck som funkat jättebra och svalkat nu när vi haft så otroligt varmt. Jag har legat och solat hela påsken men inte magen!

Iste! Gott och ska försöka göra egen sån och inte på sån påse man kan köpa. Men med mycket is och citronsmak så var det hur gott som helst och svalkande.

Vatten har en förmåga att kännas tungt i magen efter några klunkar. Köpte av misstag vatten med kolsyra på affären - en liten flaska och det blev bara en klunk.

Så påsken har varit härlig ur matsynpunkt också för mig. Inte saknat något och vi har inte för vana att äta massa sk påskmat.

Idag har jag ätit lax och potatisgratäng och sallad. Snabbmat. Hade först tänkt göra kokt potatis men jag och sonen var i stora staden och letade och köpte studentkostym så vi behövde något som går snabbt så det blev sån färdig potatisgratäng och den är nästan godare än den man gör själv med grädde. Är nog inte så fet som den man gör själv heller och det tar ju ingen tid. Den ska bara bli varm och få lite färg. I med lite extra vitlök bara.

Och banan har jag ätit som mellis på jobbet. Letade fram den minsta och det gick också jättebra att äta.

Känns så skönt att jag inte stött på några större besvär när det gäller ätandet. Det är kaffet som jag inte druckit på en vecka. Saknar det inte och saknar det lite. Båda på samma gång.

Mat är gott! Och jag hoppas det kommer bli som jag tänkt mig. Att kunna äta allt men inte så mycket.

Äter

Jag tycker jag äter det mesta utan att känna mig konstig eller få dumping. Lite mätt kan jag känna mig eller så har jag sug och har nog inte ätit tillräckligt kanske.

Jag skriver inga listor eller så på vad jag äter och använder heller inte någon mixerstav och kör allt till puré. Tuggar noga men äter kanske för fort många gånger. Speciellt när man äter en knäckemacka som jag åt idag med avocado. Äter den nog i ungefär samma takt som förr men har inte känt något obehag av det som gör att jag borde tänka till lite extra.

Försöker ju tänka på tuggandet men det finns ju en gräns hur mycket man kan tugga och tugga också.

Idag blev det havregrynsgröt med äppelmos och mjölk. Gott!

Igår kände jag mig lite övermätt en stund efter att ha ätit youghurt innan jag skulle göra mig ordning för natten.

Idag har jag ätit fläskytterfile som jag stekt i ugnen med bakade potatishalvor och blomkål. Dottern åt samma och jag fick fråga om hon tyckte att det var för salt. Men det tyckte hon inte så jag kanske reagerar mot salt numera eller så fick jag en bit som det mesta saltet hamnat på. Och va jobbigt att då inte dricka direkt. Men jag tog en liten klunk som fick snurra runt i munnen en stund.

Och hur härlig är inte känslan när man kan få hyska bh'n längst in!

Nu väntar ett nytt kvällsmål. Blir nog lite youghurt i dag också. Vanilj/Björnbär.

Och nog lockar en glass så här i vårvärmen. Men det kan man ju lätt dumpa på sägs det.

Kaffepaus

Kaffe får mig att må illa. Tog en kopp förut idag och så kom illamåendet. Precis som det gjorde häromkvällen.

Vilken tur att jag inte kräver en kopp kaffe för att kunna börja dagen men jag tycker om att ta i alla fall 1 kopp per dag ungefär. Vissa dagar dricker jag det inte medans andra kan jag ta flera koppar.

Men nu ska jag inte dricka det på ett tag och var iväg och köpte lite olika sorters te för jag började bli trött på det lösviktsmixen jag hade hemma.

Läste på viktop att flera dumpar av avocado. Jag gör det inte. Både igår och idag har jag ätit macka med avocado, mosade den väl, kryddade och blandade i lite youghurt för en krämigare konsistens och på mackan. Mums.

Och i dagens härligt soliga väder så spred sig grilloset över trädgården. Så det kommer bli grillat nästa vecka. Har kycklingfärs i frysen som jag funderade på att göra biffar av och lägga på grillen. Och kanske ska jag ta och kolla om det finns lammfärsbiffar hos charkboden vi har. Dom är jättesmaskiga. Och göra foliepaket med grönsaker och fira påsken.

Kaffe

Det har ju gått två veckor sen min operation nu och jag har druckit kaffe lika länge men i kväll så mådde jag illa av någon anledning.

Kan det vara så att kroppen behöver lite tid på sig att ställa in vad den nu accepterar och inte.

Kommer att testa kaffe i morgon helt säkert. Blir resultatet detsamma så får jag vänja mig av med denna ädla dryck.

Men vilken middag jag åt idag. En sak minus - inga grönsaker. Jag glömde helt bort det men det var gott ändå. Lax och potatisgratäng.

Färdigköpt gratäng på påse men hur god som helst med lite extra vitlök i. Det är väl förmodligen inte lika mycket grädde i en sådan mot den man gör själv för jag fick inga konstiga känslor efteråt.

Diegestive med keso är också gott och jag har ätit det som mellanmål. På kvällen har det blivit kesella med jordgubbar och smulat diegestive.

Wienerkorv med potatismos har jag ätit i flera dagar. Lätt och gott och enkelt. In i mikron och värma bara. Äggröra kryddat med curry och parmesan med broccoli har jag också ätit.

Egentligen inget som jag inte lagat och ätit förr.

Inga större problem alltså med ätandet men jag har varit lite sur i magen. Har ju liksom ett sug hela tiden trots att jag äter så omeprazolen kommer väl till pass.

Jag vägde mig på sjukhuset senast och med flytet innan och operationen så hade jag gått ner 5 kilo innan jag åkte hem och då hade jag också gått upp 2 när jag opades - kanske beroende på att jag hade mycket vätska i kroppen. Men dom gick jag ner över natten.

Har inte heller tänkt väga mig förrän tidigast på återbesöket. Vet inte riktigt varför men lite för att jag inte har gjort operationen i viktminskningssyfte utan i första hand så var syftet att få sluta med en massa mediciner och det målet är nu uppnått - allra redan!

Sen som min kurator sa - jag kommer ju leva med vetskapen att jag blir tjockare. Och det är ju en bonus det också som heter duga.

Sen är jag ju absolut lite fåfäng och det är jätteroligt när jag får kommentarer att jag ser pigg och fräsch ut och att det redan syns att jag minskar i vikt.

Och jag känner det själv också - på byxorna - eller tightsen som jag har. Det sitter lösare och har en känsla av att vilja åka av mig. På trosorna känner jag det också. Fick använda ett hack längre in på bh idag så nog händer det saker och det är jättekul och trevligt.

Men jag vill inte känna kilostressen. När jag väl väger mig kommer det bli en trevlig överraskning men det får bli den dagen det.

Idag är det fredag och jag ska börja arbetsträna på måndag igen. 3 dagar och sen är det ju påskledigt. Så det blir ju mjukstart. Har meddelat att jag dyker upp och jag är varmt välkommen.

Nu ska jag ta mitt kvällsmål. Kesella m jordgubbar och ett diegestivekex i smulor. Och sen kommer jag somna gott. Jag känner av tabletterna snabbare nu efter op än förr så insomningstabletterna verkar på snabbare tid. Och det är bara skräp på tvn så jag längtar efter sängen.

Häftklamrarna är borta

Idag har jag tagit bort agrafferna och har nu istället tejp över mina 5 hål på magen. Var lite nervös att det skulle göra ont att ta bort dom men det kändes knappt alls och några gånger så sved det till lite men inte mer.

Så nu är det steget också avklarat.

Fick också förhållningsregler hur jag ska sköta mina ärr i sommar. Det kommer bli heltäckande helt klart. Jag köpte förra året ett linne istället för bikiniöverdel. Den kanske håller i sommar också. Eller så får jag jag köpa en ny om den blir för stor. Och skulle jag vilja sola i bikini får jag se till att tejpa ärren noga först.

Härliga söndag

Det går verkligen inte klaga på vädret denna helg. Jag har suttit ute i min trädgård, läst och suttit i solen och idag har jag tom haft kortbyxor på mig.

Att jag minskar i vikt börjar bli synligt, det fick jag höra igår när jag och dottern hälsade på gammelfarmor.

Men jag har inte ställt mig på vågen.

Äter och är nog lite rädd för att det ska bli fel och att jag ska må dåligt. Och jag får som ett sug i magen, lite som om man är hungrig men det borde jag inte vara.

Knäckamacka med hoummus blev det till frukost, sen en knäckemacka med köttbullar till lunch. Och dessa köttbullar även till middag men då med blomkål, broccoli och morötter.

Kaffe och juice emellan.

Och både igår och idag har jag tagit mig härliga promenader. Inte för långt men heller inte för kort.

Imorgon ska jag kolla med vårdcentralen så att jag kan få komma dit och ta bort agrafferna. Det är dags för det nu.

Tuggat

Tänk vilken känsla det är att få tugga!

Jag har ju inte ens tuggat tuggummi sen den 19 mars - inte så lång tid kanske om man jämför med de allra flesta som gör op.

Knäckebröd 1 med messmör och 1 med ost men inte direkt efter varandra utan med några timmars mellanrum och det var ju otroligt gott och jag kände inte av det i magen heller.

Säger som jag läste på vikt op en annan säga - är man verkligen opererad?

Eller har man bara en himla tur och mår så bra som man gör.

Och jag har också ätit gourmet middag.

Potatismos som jag kokade ihop med en vitlök

Köttbullar som jag gjort själv

Broccoli.

Så himla gott det var och jag hade nog kanske kunnat få i mig lite till men jag tog bara 0,5 dl av varje. Varje måltid ska enligt dietisten och pappren jag har fått innehålla 1,5-3 dl. Men jag vill inte gå ut för hårt så här första dagen efter flyt och nu i puréstadiet.

Men gott det var det. Saknar dock att dricka till maten men ska väl lära mig att vänja mig med detta också.

Vågen har jag inte tittat på men jag känner på stövlarna och i midjan att jag har minskat.

Och jag tyckte inte det var lätt att dra ut på måltiden. Jag tuggade det som skulle tuggas tills det inte fanns något att tugga mer och potatismoset går ju inte att tugga - för jag mosade inte ihop allt till en gegga - det är ju  så där mysigt - men det verkar som det funkat bra för jag känner inget obehag av magen.

Nu längtar jag till en kopp kaffe.

Onsdag

Tänk va tiden går fort - för en vecka sedan hade jag fullt upp med att kolla att jag hade packat allt och bäddat rent i sängen och duschade 2 gånger med sånt där äckligt medel.

Känner mig väldigt bra och har inte ont alls från såren men känner ju att jag lätt blir trött och lite energilös. Så idag har jag gjort lite ärenden och det blev både varmt och skakigt men det kan bero lika mycket på fibron.

Men när jag kom hem så åt jag fil med kanel och så la jag mig och vilade ett par timmar och det känns bättre.

Och vilken middag jag har ätit! Hittade köttfärssoppa med potatis i frysen som jag efter att jag värmt mixade med mixerstav så det blev slät men den är ju ändå tjockare än Kelda och mycket godare. Jag toppade med lite turkisk youghurt och riven parmesan som fick smälta.

Men det är ju väldigt ovant att inte fylla upp skålen till bredden eller ta om för den delen också. Och att inte dricka till maten då den är lite kryddig som man är van att göra.

Har också köpt på mig bananer, kesella, vaniljyoughurt och tänkte göra smoothie imorgon. Tror jag behöver få i mig mer protein än vad jag har fått hittills.

Det klias lite under plåstren på magen och det är väl ett täcken på att det läker. Är lite nervös för att det ska göra mer ont att ta bort dom.

Är ju i alla fall lite stolt över att jag tog sprutor på mig själv. Dom för att inte få blodpropp. Jag tog en på sjukhuset med överseende och en igår. De övriga två fick min dotter ta - hon ska ju lära sig sånt.

Jag som nästan svimmande förr när jag såg en nål - vilka framsteg man gör.

Nu ska jag nog ta och koka mig en kopp kaffe och bara vara för resten av den här kvällen och läsa lite.

Så här görs operationen

Magen

Inte alls så farligt med blåmärken eller så. Min vackra mage :)

Så var det gjort

Nu har jag sovit hemma i min egen säng i 2 nätter. Och jag mår mycket bättre än vad jag trodde jag skulle göra men nu tar vi det från början innan op.

Förberedelserna inför operationen börjar redan på onsdag kväll med dusch och tvätt med hubiscrub x 2. Renbäddad säng och jag sov som ett barn. Jag fick inte i mig drycken från naturdiet så det blev ett glas fil istället och sen var jag uppe någon gång på natten och drack lite vatten. För från klockan 24 så var det ingen mer föda och från klockan 5 inget mer vatten.

Torsdag: Uppe klockan 6 och in i duschen för en ny omgång med tvätt x 2, rena kläder och en sista koll på packningen och jag blev upphämtad av en fd svåger som åker den vägen på morgonen. Klockan 7 var jag på Östra och jag var lite tidigt eftersom jag skulle vara där klockan 8 men bättre tidig än sen. Fick en säng och la mig och vilade en stund innan man sen kom och satte nålar och mätte blodtryck. Sen fick jag lite tabletter, bl a stesolid och sen så var jag redo för att köras ner till operation och då var klockan 11.

Fick ligga utanför själva salen för att bli tvättad på magen igen och så fick jag bikinilinjen fixad. Kirurgen kom och pratade med mig och sen kom narkossköterskorna och hämtade mig och förklarade vad dom skulle göra och vid 12 var jag sövd.

Sen tog operationen 2 timmar och hade gått jättebra.

Har ett väldigt svagt minne av att jag var lite bråkig på uppvaket och man skulle sätta någon sorts mask över huvudet trots att man förklarat att man skulle göra detta innan. Så jag fick morfin och somnade om igen.

Klockan 4 var jag mer redig i huvudet och så otroligt törstig så jag fick en skumgummiklubba som man doppat i vatten att suga på och jag fick ringt hem till mina barn.

Man satte också syrgas i näsan så jag fick lite extra syresättning på blodet för det var lite dåligt och så låg jag och halvsov och var medveten i två timmar till. Då hade jag också varit så redig att jag andades i en sorts speciell pipa för att vidga lungorna igen.

Klockan 6 var jag uppe på salen igen och jag sov mest hela kvällen tills klockan var 1 på natten då blev jag lite mer pigg och kunde inte somna om men var ju inte i sånt tillstånd att man orkade hålla ögonen öppna så jag lyssnade på radion och hörde hur de andra på salen - vi var 4 - rumsterade om. Somnade gott om på morgonkvisten igen för att snart väckas av sköterskorna för att ta blodprover mm.

Jag låg kvar i sängen tills man tagit bort katetern och vid 9 var jag redo för en dusch - hur skön var inte den.

Jag hade kanske trott att jag skulle behöva be om mer smärtstillande eller så på natten men det behövde jag aldrig och inte senare heller.

Det känns som man har rejäl träningsvärk och lite håll i magen men inte mycket mer. Då blev det mer jobbigt med fibrovärken och den fick jag tabletter mot eller rättare sagt jag fick den dos som jag annars tar förutom diklofenak - för den ska jag inte ta mer - inte bra för magen!

Det är ju lite som att vara på semester att ligga på sjukhus när man inte är jättedålig. Man blir upp-passad hela tiden, man får maten serverad och man bara är.

Och personalen har varit jättegulliga och trevliga.

Så hela min upplevelse av denna gastric bypass operation har varit positivt.

Och det bästa av allt. Jag har sen i onsdags inte ätit en enda tablett mot min diabetes och ska inte göra heller.

Hemma har jag tagit det lugnt även om jag när jag kom hem i lördags - blev hämtad - gick en liten promenad och sen körde jag bil. Allt kändes bra men jag var rejält trött och somnade tidigt och igår söndag så sov jag nästan hela dagen också. Gick inte att vara vaken.

Men det är väl en kombination av operationen och fibron. I natt har jag trots att jag legat vid ett öppet fönster svettats som en galning. Så kroppen i övrigt är som den är - lite kass men magen mår bra

I morgon är det dagen D

Är inte så nervös mer pirrig men jag har liksom inte fattat detta än att jag imorgon ska göra operationen och jag borde ligga på uppvaket den här tiden då.

Det har ju inte ens gått två veckor sen dom ringde och sa att nu har dom en tid till mig.

Det har inte ens gått en månad sen jag blev helt godkänd på läkarkonferensen.

Denna resa sen jag bestämde mig började så sent som i december.

106.9 vägde jag imorse så jag har förlorat 4 kilo.

Men jag måste ju berömma alla som står ut med att dricka pulver i veckor. Igår kväll låg jag och fantiserade om en rostad macka med ost och marmelad.

Fixade bara 4 påsar nutrilett igår och sista påsen på kvällen ger mig kväljningar.

En del av mig vill ta den där rostade mackan ikväll men mitt andra jag säger absolut nej - inte ha massa mat i tarmarna efter så många dagar med flyt. Aja baja.

Det gäller att sysselsätta sig så man slipper tänka så mycket.

Men ska plåga mig lite idag. Ska laga en favvogryta till dottern och hennes kompisar som ska vara hemma hos mig på fredag. Det är ju inte så ofta jag är hemifrån så det gäller att passa på.

Sen ska jag på stickcafé och dom brukar ha goa saker men jag nöjer mig med nutrilett och kanske ska jag slå till på en lightcola eller nåt.

På lördag ska jag vara hemma igen och väskan är i stort sett färdigpackad.

Jag har packat:

-morgonrock - nytvättad
-lösa kläder
-underkläder
-mjukisbyxor
-varm tröjja
-goa sockar
-bärbar cd och cd-bok
-tidning med korsord
-vanlig bok
-mobilladdare
-toalettsaker
-innetofflor

Må gott och när vi hörs igen är jag på nyttfödd.

Förberedelser

I mitt huvud så är det inte mycket som funkar eftersom jag tänker i stort sett hela tiden på torsdagens operation. Jösses amalia - det är nära nu.

Jag sover inte som jag ska, vaknar tidigt och kan inte somna om för tankarna snurrar.

Och idag har jag förberett mig genom att gå på apoteket och köpt Descutan som jag ska duscha med på onsdagkväll och på torsdag morgon.

Har också köpt vitamintabletter som nu ska ätas livet ut.

Åkte också förbi biblioteket och hämtade ut en cd-bok som jag reserverat så att jag har en bra bok att lyssna på när jag är på sjukhuset.

Lilla väskan har tagits fram och nu står den ute och luftar sig för den var bra dammig. Det är ett tag sen jag använde den sist.

Och jag har köpt lite juicer och soppor när jag ändå var på affären tidigare. Vad jag längtar efter något annat just nu än dessa nutrilett med chokladsmak eller naturdiet med ananassmak - den senaste var vidrig idag när jag skulle ta en mitt på dagen.

Men det är inte långt kvar nu som sagt så det får gå.

Bara 18 påsar kvar

Nu är det lite jobbigt för påsarna med nutrilett blir allt äckligare och äckligare. Mycket beror ju på att jag har den där konstiga smaken i munnen som gör att allt smakar blä.

Men det är bara 18 "middagar" kvar med detta pulver! 3 kvar idag och sen 3 dagar a 5 påsar.

Är så glad att det sen är slut och att det inte är fler veckor kvar med sånt pulver.

Igår var det riktigt plågsamt när jag satt ute i solen och kände doften först av tändvätska och sen av grillat. Finns det något godare? Då blev det riktigt kännbart och jag kände mig som dom i reklamen för handburgare som dregglar.

Men jag har inte fuskat en endaste gång och det känns bra. Gör mig lite stolt faktiskt men det är ju för att det inte är så långt kvar. Hade jag haft 3-6 veckor kvar hade jag nog inte fixat det helt ut. Då hade jag nog tuggat på en grönsak eller nåt bara för att få känna fast föda.

Men jag kör på - lagar mat till övriga familjen och tittar på när dom äter. Men jag gillar ju att laga mat och en del av det roliga med att laga mat är ju när andra äter och tycker det är gott det som man lagar. Så idag ska jag laga kycklingfiléer med klyftpotatis i ugn åt mina ungdomar. Själv kommer jag titta på medans dom lassar in och dricka min nutrilett.

Våffeldag utan våfflor

Och med fortsatt envetenhet dricker jag nutrilett. Men slog till på en flaska med funlight.

Sonen frågade vad jag skulle vilja tugga på om jag fick och jag kunde inte riktigt svara på det. Och jag har fått frågan av andra också om jag inte längtar efter att tugga.

Jo lite känner jag idag men inte så att jag måste tugga tuggummi.

Bara känslan sen att få dricka fil, youghurt, fruktsoppor eller tomatsoppa känns ju just nu som en lyx.

Sen när jag ska gå över på purékost så är en bakad potatis med vitlökssmör nästan högst på listan tror jag.

1 vecka, 7 dagar har jag gått på flyt och det är ju ingenting i jämförelse med hur många andra har det. Som kan gå på flyt i 6 veckor - då hade jag nog klättrat på väggarna.

I dag är det ju våffeldag och jag fyller år idag och vi brukar alltid äta våfflor just därför. Men idag har inga stekts även om det var tanken för barnens skull men sonen stack iväg och dottern jobbar och kommer hem sent så det blir i morgon istället.

Men inte för mig - jag kommer bara lukta och titta medans jag dricker en kopp te, kaffe eller en nutrilett.

Narkosläkarmöte

Idag har jag träffat narkosläkaren och fick gapa stort så han fick se hur halsen ser ut eftersom ett rör ska stoppas ner i densamma.

Annars var allt ok förutom då mina höga blodsockervärden och höga blodfetter men det är ju inget nytt och tanken är ju att dom ska bli bra.

Om en vecka så är allt över. Då hoppas jag att jag vid den här tiden mår hyfsat ok efter att ha legat på operationsbordet och uppvak.

Det är nästan inte greppbart att jag redan ska iväg och göra den här operationen. Att hela processen flutit på utan några som helst problem eller väntan.

Jag fortsätter med mitt flyt och har svårt att få i mig allt vatten som jag ska dricka under dagen också.

Köpte ett nytt paket med nutrilett idag - det fick bli choklad igen. Vågar mig inte på någon annan smak. Men det är inte sååå många dagar kvar nu.

Dag 5 med flyt

Självplågare kan man tyckas vara när man står och lagar massa mat men inte får smaka något. Men jag gillar ju att laga mat och ungarna ska ju ha även om dom hade kunnat fixa sin egen så nu har jag stått och lagat lövbiff i två rätter. En med teryakisås som dom ätit idag - en helt ny rätt som ingen ätit förr och det blev godkänt och sen en gryta med strimlad lövbiff åt stroganoff hållet.

Själv satt jag med en kopp kaffe medan dom åt och det såg ju väldigt gott ut. Men det är bara en vecka kvar. Sen är det annan föda som gäller än bara dessa shaker.

I morgon är det träff med narkosläkaren och jag ska kolla upp hur jag ska göra med min diabetesmedicin om jag ska sluta med den några dagar innan op. Måste komma i håg detta.

4 dagen med flyt

Och nu är jag på väg in i sk ketos.

När jag drack min naturdiet shake i eftermiddag med ananassmak så var den inte lika "god" som igår. En konstig bismak. Likadant har det sen varit med nästa chokladshake och jag känner en konstig smak i munnen.

Har läst mig till att detta händer när man äter eller dricker som jag gör och får i mig så få kalorier per dygn. Kroppen försätts då i sk ketos eftersom energin nu tas från mina fettdepåer och det är jättebra för min lever eftersom det brukar vara den som det tas från först enligt uppgifter om det stämmer är det ju jättebra. Och detta energiunderskott göra att jag kan känna mig frusen, trött, ha huvudvärk, trög i magen och få en annorlunda smak i munnen - ja det har jag ju - det andra har jag inte nått ännu - tack och lov.

Det är helt normalt att hamna i Ketos men jag vet inte hur länge man ska stanna i den - hoppas det går över snart.

Imorse kunde jag inte låta bli att ställa mig på vågen. Har funderat mycket på om jag ska hålla på och väga mig eller inte. Och om jag ska mäta mig eller inte.

Det sista hoppar jag över men jag kommer väga mig - hur ofta - ja det får vi se.

I alla fall har jag gått ner 2 kilo sen jag vägde mig senast - Jippi! Nu är det "bara" typ 35 kvar :)

Jag har ju varit väldigt seg i huvudet sista veckorna och det är ju min fibro som ställer till det. Och jag har varit hemma från jobbet en vecka pga detta. Idag var jag där och huvudet fungerade bra.

Kände mig pigg och fylld med arbetslust.

Hoppas jag får behålla den känslan imorgon.

Dag 3 med flyt

Dag tre och ännu ett steg närmare operationen.

Idag har det också varit fullt upp med information. 07:00 var jag på sjukhuset och betalade 300:- i kassan innan jag gick till provtagningen.

Det var lite väntan innan dom öppnade och sen en nummerlapp och mer väntan innan man tog 5 rör med blod.

Sen upp tipp pre op och information.

Jag började med att äta min shake, var både hungrig och törstig efter att ha varit fastande från 22. Sen fyllde jag i  massa papper som man annars kan göra hemma i lugn och ro men det hann ju inte skickas hem så jag fick göra det där.

Sen en träff med sjuksköterskan som tog blodtrycket och gav lite information. Bland annat så är jag nummer två som ska opereras den 31:e. Så klockan 8 på morgonen ska jag vara där.

Efter detta blev det gruppinformation för vi var flera som var där denna dag. Och det var med varierande op tider. Det var kirurg, dietist och sjukgymnast.

Och sen blev det enskilda samtal med dietisten och kirurgen. Tog EKG, fick väga mig och sen har jag en massa information med mig hem.

På det hela taget så var det positivt möte med alla inblandade. Bland oss som var där och ska opereras så träffade jag kvinnan som ska göra den före mig på morgonen. Och vi var i blandade åldrar och en man fanns det.

Jag har ju suttit och läst massor om detta på nätet och en sak är säker att det skiljer sig rätt mycket från sjukhus till sjukhus.

Har ju läst om att man ska fortsätta med flytande kost efter operationen och det kan vara i flera veckor innan man går över till purékost.

Här så är det en vecka som gäller med flytande kost

Exempel på detta en dag är

Frukost: 2 dl lättfil, lättyoughurt eller lättmjölk
Mellis: 1,5 dl juice (frukt alt grönsaksjuice eller fruktsoppa  - proviva tex
Lunch: 1,5-2 dl varm soppa eller 1/2-1 port LCD (pulver som jag nu går på)
Mellis: 1,5 dl juice
Middag: 1,5-2 dl varm soppa eller 1/2-1 port LCD (pulver som jag nu går på)
Kväll: som frukosten.

Sen så är det fri mängd av kalorifria drycker, lightsaft, buljong.

1,5 liter ska man få i sig per dag - och sopporna på sjukhuset är det Kelda och dom är ju goda.

Sen är det mjukmat som gäller vecka 2-4 efter operation och sen ska man kunna äta det mesta.

Det finns ju vissa saker man ska utesluta i 2 månader efter op.

Sånt som är hårdsmält: Bla citrusfrukter och annan frukt som är trådig och har frukthinnor. sparris och broccolistjälkar. Nötter, mandel, kokos, torkad frukt. Svamp - går bra om den är finhackad. Färska grönsaker som kål, morot och lök i för stora bitar. Popcorn och alkohol.

Känns inte som några större förluster.

Något som man kan äta och som man tror är fel är knäckebröd - husmans. Det blir finfördelat och smuligt när man tuggar. Och än mer om man doppar det i lite te först:) för till frukost kunde man visst dricka te eller kaffe till sin macka.

Kommer att återkomma mer om mjuk mat när jag är där.

Dag 2 med flyt

Det har gått bra även denna dag med flytet. Fast jag får ju inte i mig 2,5 liter vatten också.

Och idag så är jag mer kissnödig än vad jag var igår. Då behövde jag inte gå något extra men nu är ju påfylld med vätska och den ska ju ut.

Sitter och kollar andras bloggar som gjort op. Kollar vad man kan äta som är bra sen när det blir purékost och sen soppor. Jag tycker om soppa och vi äter det annars ganska så ofta men det går alltid att få mer tips och recept.

Vad gjorde man innan nätet?

Och jag har idag skrivit ner vilka mediciner jag äter varje dag och stoppat ner 2 påsar i väskan med "mat". Har en påse kvar att äta idag och sen åker shakern också ner i väskan.

Imorgon blir det att ställa klockan tidigt och halv 8 ska jag vara på plats och även om det tar ca 15 minuter att åka dit så vill jag ha gott om tid på mig så jag åker nog redan 1 timme innan. Jag ska ju parkera, hitta rätt och hoppas på att inget händer på motorvägen.

Jag hoppas jag kan sova inatt.

Dag 1 med flyt

Och det är "bara" 11 dagar kvar - för dag 12 är ju op dag.

Tur att man sover länge för då kan jag på de 5 påsar jag har per dag av pulver fördela dessa med kortare intervall än om jag vaknat klockan 8 på morgonen.

Och jag har ätit 2 hittills och är hungrig. Vatten dricker jag också. Tur det är soligt och vårlikt istället för kallt och ruggigt.

Men jag vet inte om jag fixar detta hela dagen utan att ha något att tugga på - det känns lite jobbigt att bara tänka på detta men samtidigt är jag motiverad så vi får avvakta och se.

Funderar på att jag glömde fråga om kaffe och te och jag vill ha mjölk i detta. Får köpa minimjölk så jag kan få en kopp vardera per dag i alla fall.

Men jag är trött och har huvuvärk fast det kan ju bero på helt andra orsaker än att jag inte ätit.

Men jag kämpar på och detta kommer gå galant.

Operationsdatum fastställt

Det är nästan ofattbart.

Jag ska om 2 veckor göra min Gastric Bypass operation.

När jag ringde till koordinatorn senast så ställde jag mig på väntelistan för återbud. På så sätt så fanns ju chansen att jag skulle kunna få en operation lite fortare än den ca halvåret långa väntetiden som annars skulle ligger till buds.

I onsdags fick jag också bekräftelse per brev och en hälsodeklaration att fylla i och på nytt berätta lite om varför jag vill göra denna operation. Den fyllde jag i och den lades på lådan igår.

Och idag ringer man från Östra sjukhuset och där hade man pratat med koordinatorn på Sahlgrenska och att jag fanns på väntelistan och nu blev jag erbjuden denna plats.

Kan man svara annat än ja?

Operationstiden är den 31 mars säger hon. Det hade jag aldrig kunnat tänka mig att jag skulle få göra operationen så fort.

Så nu har jag varit och handlat Nutrilett Shake med chokladsmak och naturdiet drinkmix i ananassmak för imorgon ska jag börja på flyt!

På måndag morgon ska jag befinna mig på sjukhuset för provtagning och den ska göras fastande så 07:30 har jag tid så det är ju bra för jag kommer nog vara bra hungrig vid den tiden eftersom jag inte får äta efter 22.

Sen ska jag få träffa kirurgen, dietist och sjukgymnast. Ett möte som skulle ta mellan 4-5 timmar enligt tjejen som ringde mig.

Torsdag ska jag träffa narkosläkaren.

Och sen är det knappt vecka kvar innan op.

Det känns lite overkligt och euforiskt nästan. Jag vet ju att många får vänta i många många månader och andra tom år.

Idag är ju också den sista dagen som jag kan äta på det sätt jag gör idag. Och kanske hade jag planerat en helt annan middag om jag vetat men nu finns det en färdiglagad köttfärslimpa som jag gjorde igår och tänkt ha imorgon. Så idag blir det denna med kokt potatis och brunsås. Gott det också.

Och jag måste ju ställa mig framför kameran också - så jag kan dokumentera min viktminskning.

Jag vägde mig igår på min våg hemma och den visade på 110,5 kg och det är vad vågen också på vårdcentralen har visat under flera månader.

Så nu är jag verkligen på väg.

8:e mars

Nu är det officiellt. Jag har fått ett godkännande för en GBP operation.

Den 4 mars klubbades detta igenom på läkarkonferensen man har varje vecka. Två veckor efter det första gruppmötet.

Har inte fått det skriftligt men jag har pratat med koordinatorn.

Nu är det väntan som gäller.

Först för att bli kallad till läkare och det skulle tydligen bli till det sjukhus som ska göra operationen.

Jag ställde också upp mig på en återbudslista. Och jag behöver bara veta det ca 48 timmar innan så jag kan sluta med metforminet.

Någon pulverdiet behövde jag inte gå på om jag ska på återbud för då hade jag ett tillräckligt lågt BMI.

Men annars så är det ca 3 veckor.

I morgon ska jag titta på Kalla Fakta och tyvärr tror jag det är vinklat och tyvärr så tror jag att många inte riktigt vet vad man ger sig in på.

Jag har läst, sökt, läst, kollat och lyssnat på massor av information. Och är medveten om att detta inte är en metod som ska göra mig lyckligare på något sätt men det är en metod som ska göra mig friskare.

Att tro att hela mitt liv kommer bli förändrat och jag kommer aldrig bli lyckligare bara jag går ner i vikt. Det är att dölja något för sig själv. Och man behöver jobba med helt andra sidor istället.

Jag pratar mycket om detta, jag har min läkare och jag har min kurator.

Så jag kan inte se att Kalla Fakta ska få mig att ändra mig och inte välja en operation.

Det finns en risk absolut men det finns också risker om jag inte gör operationen.

Jag har blivit sövd 2 gånger tidigare i mitt liv. Det hade kunnat hända något då också. Det kan man inte veta och man kan aldrig garantera något.

Sen vill jag ju givetvis att jag får bästa möjliga läkare och vård.

Kalla fakta

När Kalla Fakta på tv 4 sin start för säsongen ska det handla om fetmaoperationer och jag misstänker skarpt att det är vinklat mot bara elände och det är bara sånt som är dåligt som kommer fram.

Det brukar ju vara så på dessa sorters program att det som är bra sällan kommer fram.

Och går i väntan på att få höra något om min operation och jag har läst och sökt massor av information om operationen.

Jag vet att detta inte är en enkel utväg vilket jag tyvärr tror att många kanske tror att det är och det är dessa som kommer fram i såna här program.

Man tror att en sån här operation är vägen mot lyckan och "om jag gör operationen så kommer allt annat att hamna rätt och jag kommer bli en lycklig människa för resten av mitt liv".

Så enkelt är det ju inte mår man dåligt psykiskt pga av sin övervikt så är det ju inte säkert man mår bättre bara för man blir opererad. Man kanske måste ta kontakt med en kurator och tala om detta - många gånger.

För frågan är ju varför gör man en sån här operation?

En del gör det för att man har försökt otroligt många gånger med diverse dieter, gått ner i vikt för att sedan gå upp alla kilon och lite till när man återgår till det ursprungliga livet.

En del för att det är det enda som man kan ta till för att minska i vikt. Att försöka med diverse dieter som också innebär hård träning inte fungerar.

En del gör det för att man tror det är en enkel utväg - man har helt enkelt inte läst in sig i vad det innebär.

Och så har vi såna som mig som pga av diverse orsaker inte har något alternativ. Hade jag kunnat hade jag tränat flera gånger i veckan. ätit som man ska - enligt sunt förnuft och hållit en stabil vikt.

Men på grund av fibromyalgi så försvann allt vad träning heter. Det lilla man kan röra på sig utan att få värk räcker inte till att öka förbränningen - jo om man svälter samtidigt. Men så upplysta är vi väl idag att alla dieter som fanns från slutet av 70-talet då jag började tänka på min vikt tonåring som man var. Nu vet vi att det inte fungerar i längden att äta ett ägg, en rostad macka och en grape per dag. Förstår att man misslyckas.

Och risken att det ska hända något är för mig lika stor som  o-opererad som opererad. Gör jag inte operationen så är hälsoriskerna så stora att något ska hända pga av diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck, släkthistoria med dödsfall för tidigt pga hjärt och kärlsjukdom och då var vissa inte ens överviktiga. Sen har vi det farliga bukfettet så jag lever väl nu lite som om man vore en bomb som skulle kunna brisera när som helst.

Men det är även en risk med en operation och den är jag beredd att ta.

Men jag ska titta på Kalla fakta med intresse.

21 februari 2011

Gruppmöte! En aula full med massa tjockisar!

Jag förstod inte riktigt vitsen med detta möte - jo kanske men för min egen del så kändes det helt onödigt.

Jag vet att jag vill göra en GBP inte prova någon diet, pulver, medicin eller så. Och detta tror jag var tydligt nog på min remis

Därför så kan jag inte riktigt se meningen med detta möte för min egen del. Jag har ju min linje klart för mig och det hade gått lite snabbare om man tittat mer på remissen redan från början.

Först fick man anmäla sig och betala i kassan för att sen gå och få ett papper från en annan sköterska. Detta papper hade flera alternativ som man skulle fylla i.

Var man intresserad av medicinsk behandling eller kirurgisk. Och om man fick nej kirugiskt skulle man då vilja ha medicinsk?

Och observera att man skulle fylla i detta papper efter genomgången.

Och vi skulle vara i god tid - senast 45 minuter innan föreläsningen började så det var en stunds väntan och promenad bort i korridorerna för att hitta föreläsningssalen - vi tjockisar ska ju röra på oss:)

Sen var det först en sköterska som pratade lite, sen en dietisk och en läkare. Sen fick man ställa frågor och det hela var över på knappa timmen.

Och det var dom som hade åkt långväga.

Jag hade som sagt förstått mötet om jag var osäker på vilken metod jag skulle vilja använda mig av. Om jag inte hade fått någon bra information innan och om remissen inte var tydlig med att det var en operation som det gällde eller medicinskt.

Så för mig som ändå bor nära så var det väl inte hela värden men för personer som då bor långt bort så är det ju inte mycket info på den tidens resväg.

Men nu är i alla fall lappen ifylld och att det är en GBP jag vill göra. Och nu väntas det att mitt ärende ska tas upp på en konferens där jag inte är med utan det är bara underlaget i remissen man går på. Denna konferens är 1 gång i veckan och jag ska förvänta mig att det ska vara klart inom 1 månad i alla fall.

Jag är också glad att jag skrev ett långt brev som skickas med min remiss där det står precis mina tankar om detta, varför jag ser operationen som det enda alternativet och min sjukdomshistoria. Så jag känner mig trygg med att allt jag vill ha sagt kommer med nu på konferensen.

Det fanns några i salen som inte kände den tryggheten - att deras läkare  hade skrivit en bra remiss och fått fram den personens önskemål. Eftersom man inte träffar någon läkare innan man får ett ja eller nej.

Får man ett nej så är det ju bara att börja om med nytt läkarbesök osv.

Så först om en månad ska jag räkna med att få någon form av information. Sen får vi väl se resten av resan när den vid.

Tror dock inte att jag kommer få ett nej. Pga av diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck och släkthistoria med hjärt/kärlsjukdom.

Så nu är det bara att vänta

10 februari 2011

Välkommen till gruppinformation gällande övervikt/fetma!

Den 21 februari ska jag på detta möte. Ett steg närmare ett mer hälsosamt liv!

Fick ringt vårdcentralen direkt för jag ska ha med mig en läkemedelslista och jag förmodar att det är dom som ska skriva den istället för att det är jag som talar om vilken medicin jag äter??

Det kan ju vara många veckor kvar innan hela väntan är över men jag är i alla fall ett steg närmare

Tisdag 18 januari

Jag är som person en som vill veta mycket om det som jag är med om eller ska vara med om. Och jag läser mycket om Gatric Bypass. Jag läser bloggar, fakta och allt annat jag kan komma över på nätet.

Jag hittar både bra och dålig information. Och jag sakna viss information. Som tex personer som mig som vill göra den här operationen för att bli av med diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck, vill minska risken för hjärt & kärlsjukdomar ev sömnapné och som pga fibromyalgi inte kan motionera bort vikten. Att sen bli smal är ju en härlig bonus. Och för att inte tala om tyngden man bär på som sliter på ens leder, knän och fötter. Det finns bara vinster med en sån här operation

Men jag hittade ett intressant radioprogram. På P1 hittade jag ett program där man pratade om operationen. Man intervjuade 2 stycken som gjort den och med ca 20 års mellanrum. En med titthål och en med öppen kirurgi. Läkare och forskare pratade också och det är ett väldigt intressant program och jag har lyssnat på det två gånger.

En av personerna heter Anette Roswall och det framgår inte direkt men det måste vara en av husmorsorna. Och hon beskriver det så bra när hon berättar om varför hon inte kan ändra sitt ätbeteende på annat sätt.

Det är för att man vet att man KAN äta även om man inte ska. Och man kan alltid säga att jag tar igen detta i morgon eller någon annan dag. Efter en operation så KAN MAN INTE. Så enkelt är det. Man kan inte ta en stor portion. Man kan inte äta alla 7 sorters kakor, man kan inte äta 3 rättersmiddag och ta om också.

Men man kan välja och man kan äta allt men inte på en gång. Det innebär att man inte behöver avstå från livets goda bara ta lite mindre av det.

http://static.sr.se/Laddahem/Podradio/p1_kroppochsjal/SR_p1_kroppochsjal_101019_ed66c4.mp3

16 januari 2011

FOTON

Jag kommer  att dokumentera min resa med foton före och efter. Mest för min egen del för att ha bildbevis där jag själv kan se resultaten men även för andra.

Tycker själv det är kul och inspirerande att få se andras före och efter bilder.

Dom här korten har något år på nacken men är högst aktuella ändå. Vad jag vägde då kommer jag inte ihåg  men det är väl någonstans runt den vikt jag har idag

http://monachosliv2.blogspot.com/search/label/Foto

Tänk när jag kan visa foton med resultat :)

12 januari 2011

Idag ringde jag Sahlgrenska för att höra om dom fått min remiss. Ringde redan förra veckan men då hade den inte kommit men nu fanns den i systemet.

Ett steg närmare.

Någon gång i februari skulle jag bli kallad till det första mötet. Mer än så kunde hon inte säga. Jag fanns på väntelistan i alla fall.

När jag kom hem hade jag också fått ett bekräftelsebrev. Där stod det också att jag skulle bli kallad till ett första möte inom 90 dagar.

Så Mellan brev och mitt telefonsamtal verkar det som om det hänt något i alla fall - i rätt riktning.

Och jag surfar under tiden och hittar massor om GBP i olika bloggar. Läser det mesta jag kommer över.

Hittade också ett radioprogram som Kropp & Hälsa i P1 hade gjort och lyssnade på detta.

Inget jag läst och hört har fått mig att backa utan jag tror detta är den väg jag ska gå för att må bra.

Tyvärr så har jag inte hittat någon blogg eller liknande som berättat något som jag kan identifiera mig med.

Diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar i släkten och så fibro på det.

Några med bara fibro har jag hittat. Och inte heller har jag hittat någon som ångrar sin operation.

Läste lite idag också om sömnapne och en del av den symptomen känner jag också igen mig i. Kanske är det en av alla förklaringar till att jag är så trött jämt.

Att inte syresätta sig, ha fibro och diabetes - ingen bra kombination om man vill känna sig pigg.

Så nu kommer jag titta i brevlådan varje dag och hoppas på att det ligger en kallelse där.