9 månader

Det har gått 9 månader sedan min operation + några dagar. Och mycket har hänt även om det under december och jul inte hänt speciellt mycket. Kan i alla fall inte tänka mig det för det har ju blivit mer av onyttigt som för de allra flesta. Och ingen yoga och ingen bassängträning - bara de dagliga promenaderna.

Så nu bjuder jag på lite bilder - den första är från precis innan operationen och den andra idag. Sen följer olika vinklar på kroppen.

Jag får nu på mig toppar i storlek 40 men jag är inte nere i den storleken på underkroppen så kjol i 40 dröjer ett tag till.

Och min vana trogen så väger jag mig ingenting hemma. Senast jag stod på vågen var när jag var på 6 månaderskontrollen och då var det nästan 25 kilo. Där sa dom också att det skulle plana ut och gå mer trögt men det gör mig ingenting och jag känner inget behov av att ställa mig på vågen så det blir inte förrän jag ska på årskontrollen i mars.

Nu är julen över, vardagen tar vid, det är slut på bakverken och allt annat godis som funnits. Yogan börjar nästa vecka och det blir träning 2 gånger i veckan och jag har 5 gånger kvar på min bassängträning och den börjar imorgon igen och så de dagliga promenaderna och detta ihop med normal mat igen så kommer det nog sätta igång minskningen igen.

Efter 9 månader

Mars 2011 före op

Efter 9 månader

Efter 9 månader

Nästa fototillfälle blir nog inte förrän i mars!

Efter 5 månader

Tänkte bjuda på några nya efter bilder. Vad jag väger har jag ingen aning om  och inte heller hur mycket jag minskar i cm.

Men jag får på mig kjolar som är i storlek 42!

Och jag är brun :)

Jag går nästan varje dag ca 30-40 minuter och numera i ganska så rask takt så nog märker jag av att det går så mycket lättare att gå när jag nu inte bär på lika mycket vikt som förr.

Har beställt walkingskor så jag har något att gå i  nu när hösten närmar sig så jag inte ska ha den ursäkten.

Men värkfri - nej! Kan inte säga att jag märker någon fibroskillnad. Så det är ju en balansgång. Vara ute och motionera eller låta bli värktabletterna. Nu blir det den starkare av tabletter och fler gånger per dag.

Men jag ångrar inte min GBP operation.

Snart har 4 månader gått

Det är semester, sommar och sol - nåja mellan grå moln och regn.

Och jag har börjat gå, promenera mer, längre. Vi har fått ett nytt område med härliga stigar i ett naturskönt område som ligger precis i närheten där jag bor så jag behöver inte ta bilen för att komma till detta. Och det är skönt att slippa asfalten hela tiden.

Och jag märker ju att det går betydligt lättare att gå, det är inte lika tungt längre och jag kan gå med mera raska steg - och jag får en känsla av hur det var förr innan jag gick upp så mycket i vikt.

Kanske gjorde jag helt fel då när jag blev sjuk i fibromyalgin. Skulle kanske ha trotsat smärtan och fortsatt röra på mig men just då kändes det inte alls som en bra idé då smärtan blev så påtaglig. Och det blev ju en ond cirkel.

Men smärtan finns där nu också. Känner av den i varje steg - nästan och även andra delar av kroppen har den. Och jag kraschar med jämna mellanrum.

Något som inte operationen har påverkat är tröttheten. Den finns här hela tiden. Men jag njuter psykiskt av mina promenader och lider fysiskt.

Och jag har nog haft tur även när det gäller dumping. Inte haft någon sk hästspark i magen och äter vad jag vill.

Och kaffe - jag kan dricka kaffe igen och det känns jättebra. Och jag har ätit glass. Jag äter fikabröd ibland och mår så bra.

Att göra operationen är det bästa jag gjort. Vinsten har blivit så stor. Ingen diabetes och jag behöver inte anstränga mig genom att äta minimalt för att minska i vikt.

Väger mig fortfarande inte hemma och jag får ofta frågan om hur mycket jag gått ner i vikt osv. Att det ska vara en morot att väga mig.

MEN jag känner inte så. Jag går ner i vikt. Jag har inte bråttom. Jag vill inte ha paniken som jag ser att en del andra har på viktop då man hamnar i platå veckan efter op.

Så det valet borde även andra göra - släng vågen! Ha inte bråttom!

Och nu har jag även druckit ett glas vin! Och redan efter halva så kände jag av det. Satt hemma och njöt i min trädgård med ett glas rosé efter middagen. Och 1 glas räckte. Hade jag druckit mer hade jag nog fått gå och lägga mig.

Egentligen är det bara en sak som jag tycker är jobbigt. Det är detta med kläder. Jag stickar gärna och jag har mest gjort sjalar och annat som inte är styrt av storlek. Och det finns en lust att göra en tröjja eller nåt men jag vet ju inte vart jag landar i storlek så jag vill inte lägga ner tid på att göra något som kanske är för stort eller för litet.

Likaså att köpa kläder känns jobbigt. Fick vinterkatalogen från Ellos och där finns mycket fint men vilken storlek ska jag satsa på?

Just nu så tar jag fram kläder ur garderoben som jag inte haft på år och som nu är lagom. Jag sitter också och planerar alla kläder som jag kan sy om. Men samtidigt så är det ju samma där - i vilken storlek. Kan sy några kjolar med resår i midjan.

Så jag ska leta fram en kartong i källaren där jag har en massa mönster till kjolar bl a.

Funderar på att ta nya kort i slutet av månaden. Då har det gått 4 månader efter op.

Och jag har anmält mig till yoga i höst. Så nu är gumman på gång. Trots fibron, trots smärtorna och tröttheten. Jag kraschar och jag reser mig. Det är så livet ser ut numera.

Men jag mår rätt bra - i alla fall i själen.

Snart har 3 månader gått

Helt otroligt att man har fått ett nytt liv på så kort tid. Det är roligt att göra sig fin och klä sig.

Men jag väger mig fortfarande inte hemma - känns som en bra strategi att hålla sig till återbesöken på sjukhuset och inte ta fram den i tid och otid.

Har klippt mig i veckan. Jag har ju haft väldigt långt hår och hade nog klippt mig även om jag inte hade gjort operationen för det är varmt nu på sommaren.

Men nu var det mer för att jag börjar tappa lite hår och det ser så mycket mer ut när det är så långa strån så man får lätt lite panik i onödan - inbillar jag mig.

Nu har jag klippt av en hel del men det är fortfarande långt. Luggen är kortad så pass att jag kan lägga den bakom örat och jag brukar ha en regel när jag är hos frissan - jag måste få upp håret i en tofs och det får jag. Har även klippt upp det hela och det känns riktigt bra. Och inte längre så tungt så jag har väl minskat 1 kilo bara på klippningen :)

Ätandet går väldigt bra men jag har ju mycket som jag inte har ätit för jag vill inte utsätta mig för att ev må dåligt. Sonen tog studenten och jag tog en liten bit smörgåstårta och skippade både snacks och godis och marängswiss.

Kaffe har jag inte testat än men ska göra det i helgen för jag kan sakna att ta en kopp. Var ingen större kaffedrickare men någon kopp då och då är gott.

Alkohol har jag heller inte testat än. Och jag har faktiskt köp vanlig folköl som jag ska ta men samtidigt kan jag ju inte ta det till maten.

Vatten är också jobbigt att dricka. Känner mig direkt full i magen. Lite lättare är det med iste som jag druckit både färdigblandad och sån på påse från lipton. Har även sippat kolsyrat vatten.

Förra fredagen var jag så sugen på allt möjligt. Så det blev lite godis i form av lakrits - jättegott och det funkade bra.

Idag till middag har vi grillat hamburgare. Bröd, kött, tomat, dressing och jag blev mättare än vad jag varit sen operationen. Förr kunde man ju trycka i sig två minst och strips till detta. Inte idag. Men det var gott och jag fick ingen dumping.

I morgon är det midsommar. Det blir sill och färsk potatis. Jordgubbar och grädde. Lagom mängd och inte allt på en gång. Ingen snaps.

Så jag ångrar absolut inte denna operation. Många frågar mig hur jag mår, har jag inte ont, är det inte si eller så men jag har inget negativ att säga om den egentligen. Det är bara små ändringar i livet jag får göra. Sen finns det lite saknad att inte kunna ta om när något är jättegott men det finns ju en anledning till varför jag behövde göra operationen. Varför jag hade för hög vikt.

Det finns bara en sak jag skulle vilja  ha som en extra bonus av operationen - bli bättre i min fibromyalgi och bli piggare. Här har jag inte märkt någon förbättring tvärtom så har jag haft mer värk men jag hoppas det är som min läkare har en teori om - kroppen får jobba så mycket nu när den går ner i vikt och det gör att jag har mer ont.

Man får leva på hoppet.

Före och efter

                                                
Vikt före op och flyt 110,5 kg, Vikt 1 månad och 20 dagar senare 98.1 kg

Midjemått före op och flyt 125 cm och senare 102 cm.

Detta var dom första före och efterbilderna - fler ska komma.

Ursäkta att det ser lite rörigt ut kanske - Det är ju inte helt lätt att få dom (bilderna) dit man vill men samtidigt - bilderna talar ju för sig själv.

Detta var första vägningen efter operationen och jag gjorde den i samband med återbesök på Östra. Nästa återbesök blir om 6 månader. Men kanska ska jag väga mig igen om 3 - vi får se.

Dumping

Dumping Måltidsrelaterade besvär hos patienter som genomgått operation av magsäcken eller så kallad vagotomi. Dumpingbesvär anses bero på att magsäcken tömmer sig alltför hastigt, varvid tunntarmen överbelastas. Besvären kan komma genast efter måltiden (tidig dumping) eller l - 2 timmar senare (sen dumping). Fyllnadskänsla, illamående, uppkastningar, hjärtklappning och svaghetskänsla är vanliga symtom. Besvären kan lindras med lämplig diet.


Har nog haft min första dumping.


I lördags köpte jag en grekisk sallad och den räckte till två måltider. Så den till lunch gick jättebra men den sista gick inte så bra men det beror inte på salladen utan mer på de krustader jag stekte och hade i. Inte bra alls.


Illamående och sen blev det flera besök på dass!


Så jag kommer akta mig för krustader - speciellt hemmagjorda!

Ikväll tittar jag på "Du är vad du äter". Huvudpersonen känner jag igen från ett tidigare program där man fick lära sig att motionera och äta rätt som gick för flera år sen - kommer inte ihåg vad programmet heter.

Hon gjorde en GBP för några år sen och har genom livet varit en ständig bantare.

Ett exempel på hur fel det blir trots operationen då hon äter fel och mycket. Jag är nyfiken på - Dumping! Det är väl en sak som borde göra att man undviker vissa saker som fett och socker i för stor mängd.

Jag har själv ätit både godis, glass och kaffebröd. Dock i små mängder och glassen var nog inte min melodi för jag fick rusa på dass direkt efter. Om det är en dumping eller bara min kassa IBS mage - det vet jag inte.

Och vissa dagar är jag dålig på att dricka vatten - speciellt nu när det varit så kallt. Druckit te på jobbet men det är ju inte så mycket.

Vet också att jag inte äter alla måltider som man bör och ska men det beror på min fibro och extrema trötthet. Eftersom jag sover 10-12 timmar per natt så försvinner ett mål. Allt blir förskjutet. Jag äter en frukost någonstans vid 11 ungefär. Sen blir det mellis vid 2-3. På jobbet är det frukt som gäller förutom idag då jag tog en liten bit av en kaka. Middag sen vid 5-6 och idag blev det wokade grönsaker och kyckling.

Och till sist nu ett mellis till med 2 diegstive med keso och juice.

Så dietisten kommer väl knorra lite. Kanske.

Jag har inte heller varit ute på några längre promenader med jycken. Jag har lyckats deligera bort det till ungarna som betalning för vissa körningar jag har gjort för dom. Har inte haft ork, lust eller vilja att gå ut på en promenad nu när kylan är tillbaka.

Men jag är väldigt lycklig över att jag får på mig mina strumpbyxor som jag haft länge nu i garderoben. Gillar när det är lite rutigt, randigt, blommig eller vad som helst men inte helt svarta och hudfärgade även om de går vissa gånger när humöret är sånt men mest gillar jag roliga strumpbyxor och det var länge sen jag hade dom.

Nu ska det bli varmare igen och jag ska ta mig i kragen och även ge mig ut och gå. Musklerna behöver ju sitt också.

Och igår fick jag ackupunktur för ryggen så den är lite bättre också.

Och jag höll på att glömma gårdagens middag. Var iväg med dottern på ett köpcentra för hon hade köpt fel produkt och ville inte lämna tillbaka den själv ifall dom skulle knorra (men det gick bra).

Klockan var då var då närmare 7 och att tänka på att laga middag lockade inte så jag köpte en macka på subway. Grovt bröd, grönsaker i mängder och kyckling. Och jag lyckades trycka i min en sån halva utan att dumpa, bli äckelmätt eller få något besvär. Så ibland kanske jag också äter för lite i ren rädsla att bli dålig.

Det blev också en bra portion med wok gold -grönsaker idag och lite kyckling.

Gott!