Mot ett nytt jag

Mot ett nytt jag

torsdag 9 december 2010

9:e december

Jag får hålla mig från att lyfta luren och ringa för att höra om dom fått remissen. Men jag tänker inte ringa än. Inte stressa fram det för mycket - dom behöver ju få remissen på bordet först.

Jag har ju gången klart för mig hur jag ska gå till väga för att själv påverka tiden.

Först går ju remissen till Sjukhuset i detta fall Sahlgrenska.

Där ska dom ju behandla min remiss och förhoppningsvis så kallar dom mig inom kort.

Om inte så ska jag efter att ha kollat att remissen kommit fram och tiden går åberopa vårdgarantin!

Och vårdval.

Det finns ett sjukhus som när jag kollade sist hade 9-13 veckors väntetid och som har samarbete med Sahlgrenska så det är dom jag hoppas på i så fall ska kunna fixa detta på en rätt kort tid.

Jag vill eller kan inte vänta i 1,5 år på denna operation.

Och jag har ju sjukdomar som påskyndar handläggningstiden och ger mig förtur eftersom jag ligger i riskzonen för hjärtsjukdom, jag har diabetes, höga blodfetter och den farliga bukfetman.

Jag träffade ett gäng bekanta och berättade då vi kom in på vikt att jag skulle göra denna operation och dom kunde inte förstå varför för jag ser inte så överviktig ut. Att jag skulle ha ett så högt BMI som jag har förstår dom inte och inte heller att det är 40 kilo som behöver  komma av min kropp.

Det ser inte ut som om jag är så fet - överviktig - ja absolut men inte fet.

Om man tittar på mig framifrån så ser man ju en midja och jag ser mig själv som inte så hemsk egentligen men om jag ställer mig i profil så ser det ut som om jag är höggravid ja nästan i alla fall. Jag har bukfettet och jag tror att det går mycket inåt och dolt samt det också syns rejält utåt. Så det är här mycket av min vikt sitter - den större delen av det hela.

Jag tänkte att när jag fått bort den här kalaskulan så kan jag börja med Yoga igen. Jag gillar yoga. Det gjorde mig och min kropp gått för länge sen. Och så skulle jag börja igen och då hade jag fått diagnosen fibro för inte så länge sen och jag kunde inte göra rörelserna ordentligt pga smärta och vissa rörelser så var det ju en mage i vägen också.

Tänk om jag kan sitta här om ett år och vara smalare, må bättre pga att jag blivit av med diabetesen, de höga blodfetterna, mina ben och fötter värker mindre för att jag inte är så tung längre och yoga gör att min fibro hålls i schack och den finns där men inte som idag.

Så om ett år - då får vi se vart jag befinner mig i livet

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar