Det har gått bra även denna dag med flytet. Fast jag får ju inte i mig 2,5 liter vatten också.
Och idag så är jag mer kissnödig än vad jag var igår. Då behövde jag inte gå något extra men nu är ju påfylld med vätska och den ska ju ut.
Sitter och kollar andras bloggar som gjort op. Kollar vad man kan äta som är bra sen när det blir purékost och sen soppor. Jag tycker om soppa och vi äter det annars ganska så ofta men det går alltid att få mer tips och recept.
Vad gjorde man innan nätet?
Och jag har idag skrivit ner vilka mediciner jag äter varje dag och stoppat ner 2 påsar i väskan med "mat". Har en påse kvar att äta idag och sen åker shakern också ner i väskan.
Imorgon blir det att ställa klockan tidigt och halv 8 ska jag vara på plats och även om det tar ca 15 minuter att åka dit så vill jag ha gott om tid på mig så jag åker nog redan 1 timme innan. Jag ska ju parkera, hitta rätt och hoppas på att inget händer på motorvägen.
Jag hoppas jag kan sova inatt.
söndag 20 mars 2011
lördag 19 mars 2011
Dag 1 med flyt
Och det är "bara" 11 dagar kvar - för dag 12 är ju op dag.
Tur att man sover länge för då kan jag på de 5 påsar jag har per dag av pulver fördela dessa med kortare intervall än om jag vaknat klockan 8 på morgonen.
Och jag har ätit 2 hittills och är hungrig. Vatten dricker jag också. Tur det är soligt och vårlikt istället för kallt och ruggigt.
Men jag vet inte om jag fixar detta hela dagen utan att ha något att tugga på - det känns lite jobbigt att bara tänka på detta men samtidigt är jag motiverad så vi får avvakta och se.
Funderar på att jag glömde fråga om kaffe och te och jag vill ha mjölk i detta. Får köpa minimjölk så jag kan få en kopp vardera per dag i alla fall.
Men jag är trött och har huvuvärk fast det kan ju bero på helt andra orsaker än att jag inte ätit.
Men jag kämpar på och detta kommer gå galant.
Tur att man sover länge för då kan jag på de 5 påsar jag har per dag av pulver fördela dessa med kortare intervall än om jag vaknat klockan 8 på morgonen.
Och jag har ätit 2 hittills och är hungrig. Vatten dricker jag också. Tur det är soligt och vårlikt istället för kallt och ruggigt.
Men jag vet inte om jag fixar detta hela dagen utan att ha något att tugga på - det känns lite jobbigt att bara tänka på detta men samtidigt är jag motiverad så vi får avvakta och se.
Funderar på att jag glömde fråga om kaffe och te och jag vill ha mjölk i detta. Får köpa minimjölk så jag kan få en kopp vardera per dag i alla fall.
Men jag är trött och har huvuvärk fast det kan ju bero på helt andra orsaker än att jag inte ätit.
Men jag kämpar på och detta kommer gå galant.
fredag 18 mars 2011
Operationsdatum fastställt
Det är nästan ofattbart.
Jag ska om 2 veckor göra min Gastric Bypass operation.
När jag ringde till koordinatorn senast så ställde jag mig på väntelistan för återbud. På så sätt så fanns ju chansen att jag skulle kunna få en operation lite fortare än den ca halvåret långa väntetiden som annars skulle ligger till buds.
I onsdags fick jag också bekräftelse per brev och en hälsodeklaration att fylla i och på nytt berätta lite om varför jag vill göra denna operation. Den fyllde jag i och den lades på lådan igår.
Och idag ringer man från Östra sjukhuset och där hade man pratat med koordinatorn på Sahlgrenska och att jag fanns på väntelistan och nu blev jag erbjuden denna plats.
Kan man svara annat än ja?
Operationstiden är den 31 mars säger hon. Det hade jag aldrig kunnat tänka mig att jag skulle få göra operationen så fort.
Så nu har jag varit och handlat Nutrilett Shake med chokladsmak och naturdiet drinkmix i ananassmak för imorgon ska jag börja på flyt!
På måndag morgon ska jag befinna mig på sjukhuset för provtagning och den ska göras fastande så 07:30 har jag tid så det är ju bra för jag kommer nog vara bra hungrig vid den tiden eftersom jag inte får äta efter 22.
Sen ska jag få träffa kirurgen, dietist och sjukgymnast. Ett möte som skulle ta mellan 4-5 timmar enligt tjejen som ringde mig.
Torsdag ska jag träffa narkosläkaren.
Och sen är det knappt vecka kvar innan op.
Det känns lite overkligt och euforiskt nästan. Jag vet ju att många får vänta i många många månader och andra tom år.
Idag är ju också den sista dagen som jag kan äta på det sätt jag gör idag. Och kanske hade jag planerat en helt annan middag om jag vetat men nu finns det en färdiglagad köttfärslimpa som jag gjorde igår och tänkt ha imorgon. Så idag blir det denna med kokt potatis och brunsås. Gott det också.
Och jag måste ju ställa mig framför kameran också - så jag kan dokumentera min viktminskning.
Jag vägde mig igår på min våg hemma och den visade på 110,5 kg och det är vad vågen också på vårdcentralen har visat under flera månader.
Så nu är jag verkligen på väg.
Jag ska om 2 veckor göra min Gastric Bypass operation.
När jag ringde till koordinatorn senast så ställde jag mig på väntelistan för återbud. På så sätt så fanns ju chansen att jag skulle kunna få en operation lite fortare än den ca halvåret långa väntetiden som annars skulle ligger till buds.
I onsdags fick jag också bekräftelse per brev och en hälsodeklaration att fylla i och på nytt berätta lite om varför jag vill göra denna operation. Den fyllde jag i och den lades på lådan igår.
Och idag ringer man från Östra sjukhuset och där hade man pratat med koordinatorn på Sahlgrenska och att jag fanns på väntelistan och nu blev jag erbjuden denna plats.
Kan man svara annat än ja?
Operationstiden är den 31 mars säger hon. Det hade jag aldrig kunnat tänka mig att jag skulle få göra operationen så fort.
Så nu har jag varit och handlat Nutrilett Shake med chokladsmak och naturdiet drinkmix i ananassmak för imorgon ska jag börja på flyt!
På måndag morgon ska jag befinna mig på sjukhuset för provtagning och den ska göras fastande så 07:30 har jag tid så det är ju bra för jag kommer nog vara bra hungrig vid den tiden eftersom jag inte får äta efter 22.
Sen ska jag få träffa kirurgen, dietist och sjukgymnast. Ett möte som skulle ta mellan 4-5 timmar enligt tjejen som ringde mig.
Torsdag ska jag träffa narkosläkaren.
Och sen är det knappt vecka kvar innan op.
Det känns lite overkligt och euforiskt nästan. Jag vet ju att många får vänta i många många månader och andra tom år.
Idag är ju också den sista dagen som jag kan äta på det sätt jag gör idag. Och kanske hade jag planerat en helt annan middag om jag vetat men nu finns det en färdiglagad köttfärslimpa som jag gjorde igår och tänkt ha imorgon. Så idag blir det denna med kokt potatis och brunsås. Gott det också.
Och jag måste ju ställa mig framför kameran också - så jag kan dokumentera min viktminskning.
Jag vägde mig igår på min våg hemma och den visade på 110,5 kg och det är vad vågen också på vårdcentralen har visat under flera månader.
Så nu är jag verkligen på väg.
tisdag 8 mars 2011
8:e mars
Nu är det officiellt. Jag har fått ett godkännande för en GBP operation.
Den 4 mars klubbades detta igenom på läkarkonferensen man har varje vecka. Två veckor efter det första gruppmötet.
Har inte fått det skriftligt men jag har pratat med koordinatorn.
Nu är det väntan som gäller.
Först för att bli kallad till läkare och det skulle tydligen bli till det sjukhus som ska göra operationen.
Jag ställde också upp mig på en återbudslista. Och jag behöver bara veta det ca 48 timmar innan så jag kan sluta med metforminet.
Någon pulverdiet behövde jag inte gå på om jag ska på återbud för då hade jag ett tillräckligt lågt BMI.
Men annars så är det ca 3 veckor.
I morgon ska jag titta på Kalla Fakta och tyvärr tror jag det är vinklat och tyvärr så tror jag att många inte riktigt vet vad man ger sig in på.
Jag har läst, sökt, läst, kollat och lyssnat på massor av information. Och är medveten om att detta inte är en metod som ska göra mig lyckligare på något sätt men det är en metod som ska göra mig friskare.
Att tro att hela mitt liv kommer bli förändrat och jag kommer aldrig bli lyckligare bara jag går ner i vikt. Det är att dölja något för sig själv. Och man behöver jobba med helt andra sidor istället.
Jag pratar mycket om detta, jag har min läkare och jag har min kurator.
Så jag kan inte se att Kalla Fakta ska få mig att ändra mig och inte välja en operation.
Det finns en risk absolut men det finns också risker om jag inte gör operationen.
Jag har blivit sövd 2 gånger tidigare i mitt liv. Det hade kunnat hända något då också. Det kan man inte veta och man kan aldrig garantera något.
Sen vill jag ju givetvis att jag får bästa möjliga läkare och vård.
Den 4 mars klubbades detta igenom på läkarkonferensen man har varje vecka. Två veckor efter det första gruppmötet.
Har inte fått det skriftligt men jag har pratat med koordinatorn.
Nu är det väntan som gäller.
Först för att bli kallad till läkare och det skulle tydligen bli till det sjukhus som ska göra operationen.
Jag ställde också upp mig på en återbudslista. Och jag behöver bara veta det ca 48 timmar innan så jag kan sluta med metforminet.
Någon pulverdiet behövde jag inte gå på om jag ska på återbud för då hade jag ett tillräckligt lågt BMI.
Men annars så är det ca 3 veckor.
I morgon ska jag titta på Kalla Fakta och tyvärr tror jag det är vinklat och tyvärr så tror jag att många inte riktigt vet vad man ger sig in på.
Jag har läst, sökt, läst, kollat och lyssnat på massor av information. Och är medveten om att detta inte är en metod som ska göra mig lyckligare på något sätt men det är en metod som ska göra mig friskare.
Att tro att hela mitt liv kommer bli förändrat och jag kommer aldrig bli lyckligare bara jag går ner i vikt. Det är att dölja något för sig själv. Och man behöver jobba med helt andra sidor istället.
Jag pratar mycket om detta, jag har min läkare och jag har min kurator.
Så jag kan inte se att Kalla Fakta ska få mig att ändra mig och inte välja en operation.
Det finns en risk absolut men det finns också risker om jag inte gör operationen.
Jag har blivit sövd 2 gånger tidigare i mitt liv. Det hade kunnat hända något då också. Det kan man inte veta och man kan aldrig garantera något.
Sen vill jag ju givetvis att jag får bästa möjliga läkare och vård.
tisdag 1 mars 2011
Kalla fakta
När Kalla Fakta på tv 4 sin start för säsongen ska det handla om fetmaoperationer och jag misstänker skarpt att det är vinklat mot bara elände och det är bara sånt som är dåligt som kommer fram.
Det brukar ju vara så på dessa sorters program att det som är bra sällan kommer fram.
Och går i väntan på att få höra något om min operation och jag har läst och sökt massor av information om operationen.
Jag vet att detta inte är en enkel utväg vilket jag tyvärr tror att många kanske tror att det är och det är dessa som kommer fram i såna här program.
Man tror att en sån här operation är vägen mot lyckan och "om jag gör operationen så kommer allt annat att hamna rätt och jag kommer bli en lycklig människa för resten av mitt liv".
Så enkelt är det ju inte mår man dåligt psykiskt pga av sin övervikt så är det ju inte säkert man mår bättre bara för man blir opererad. Man kanske måste ta kontakt med en kurator och tala om detta - många gånger.
För frågan är ju varför gör man en sån här operation?
En del gör det för att man har försökt otroligt många gånger med diverse dieter, gått ner i vikt för att sedan gå upp alla kilon och lite till när man återgår till det ursprungliga livet.
En del för att det är det enda som man kan ta till för att minska i vikt. Att försöka med diverse dieter som också innebär hård träning inte fungerar.
En del gör det för att man tror det är en enkel utväg - man har helt enkelt inte läst in sig i vad det innebär.
Och så har vi såna som mig som pga av diverse orsaker inte har något alternativ. Hade jag kunnat hade jag tränat flera gånger i veckan. ätit som man ska - enligt sunt förnuft och hållit en stabil vikt.
Men på grund av fibromyalgi så försvann allt vad träning heter. Det lilla man kan röra på sig utan att få värk räcker inte till att öka förbränningen - jo om man svälter samtidigt. Men så upplysta är vi väl idag att alla dieter som fanns från slutet av 70-talet då jag började tänka på min vikt tonåring som man var. Nu vet vi att det inte fungerar i längden att äta ett ägg, en rostad macka och en grape per dag. Förstår att man misslyckas.
Och risken att det ska hända något är för mig lika stor som o-opererad som opererad. Gör jag inte operationen så är hälsoriskerna så stora att något ska hända pga av diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck, släkthistoria med dödsfall för tidigt pga hjärt och kärlsjukdom och då var vissa inte ens överviktiga. Sen har vi det farliga bukfettet så jag lever väl nu lite som om man vore en bomb som skulle kunna brisera när som helst.
Men det är även en risk med en operation och den är jag beredd att ta.
Men jag ska titta på Kalla fakta med intresse.
Det brukar ju vara så på dessa sorters program att det som är bra sällan kommer fram.
Och går i väntan på att få höra något om min operation och jag har läst och sökt massor av information om operationen.
Jag vet att detta inte är en enkel utväg vilket jag tyvärr tror att många kanske tror att det är och det är dessa som kommer fram i såna här program.
Man tror att en sån här operation är vägen mot lyckan och "om jag gör operationen så kommer allt annat att hamna rätt och jag kommer bli en lycklig människa för resten av mitt liv".
Så enkelt är det ju inte mår man dåligt psykiskt pga av sin övervikt så är det ju inte säkert man mår bättre bara för man blir opererad. Man kanske måste ta kontakt med en kurator och tala om detta - många gånger.
För frågan är ju varför gör man en sån här operation?
En del gör det för att man har försökt otroligt många gånger med diverse dieter, gått ner i vikt för att sedan gå upp alla kilon och lite till när man återgår till det ursprungliga livet.
En del för att det är det enda som man kan ta till för att minska i vikt. Att försöka med diverse dieter som också innebär hård träning inte fungerar.
En del gör det för att man tror det är en enkel utväg - man har helt enkelt inte läst in sig i vad det innebär.
Och så har vi såna som mig som pga av diverse orsaker inte har något alternativ. Hade jag kunnat hade jag tränat flera gånger i veckan. ätit som man ska - enligt sunt förnuft och hållit en stabil vikt.
Men på grund av fibromyalgi så försvann allt vad träning heter. Det lilla man kan röra på sig utan att få värk räcker inte till att öka förbränningen - jo om man svälter samtidigt. Men så upplysta är vi väl idag att alla dieter som fanns från slutet av 70-talet då jag började tänka på min vikt tonåring som man var. Nu vet vi att det inte fungerar i längden att äta ett ägg, en rostad macka och en grape per dag. Förstår att man misslyckas.
Och risken att det ska hända något är för mig lika stor som o-opererad som opererad. Gör jag inte operationen så är hälsoriskerna så stora att något ska hända pga av diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck, släkthistoria med dödsfall för tidigt pga hjärt och kärlsjukdom och då var vissa inte ens överviktiga. Sen har vi det farliga bukfettet så jag lever väl nu lite som om man vore en bomb som skulle kunna brisera när som helst.
Men det är även en risk med en operation och den är jag beredd att ta.
Men jag ska titta på Kalla fakta med intresse.
måndag 21 februari 2011
21 februari 2011
Gruppmöte! En aula full med massa tjockisar!
Jag förstod inte riktigt vitsen med detta möte - jo kanske men för min egen del så kändes det helt onödigt.
Jag vet att jag vill göra en GBP inte prova någon diet, pulver, medicin eller så. Och detta tror jag var tydligt nog på min remis
Därför så kan jag inte riktigt se meningen med detta möte för min egen del. Jag har ju min linje klart för mig och det hade gått lite snabbare om man tittat mer på remissen redan från början.
Först fick man anmäla sig och betala i kassan för att sen gå och få ett papper från en annan sköterska. Detta papper hade flera alternativ som man skulle fylla i.
Var man intresserad av medicinsk behandling eller kirurgisk. Och om man fick nej kirugiskt skulle man då vilja ha medicinsk?
Och observera att man skulle fylla i detta papper efter genomgången.
Och vi skulle vara i god tid - senast 45 minuter innan föreläsningen började så det var en stunds väntan och promenad bort i korridorerna för att hitta föreläsningssalen - vi tjockisar ska ju röra på oss:)
Sen var det först en sköterska som pratade lite, sen en dietisk och en läkare. Sen fick man ställa frågor och det hela var över på knappa timmen.
Och det var dom som hade åkt långväga.
Jag hade som sagt förstått mötet om jag var osäker på vilken metod jag skulle vilja använda mig av. Om jag inte hade fått någon bra information innan och om remissen inte var tydlig med att det var en operation som det gällde eller medicinskt.
Så för mig som ändå bor nära så var det väl inte hela värden men för personer som då bor långt bort så är det ju inte mycket info på den tidens resväg.
Men nu är i alla fall lappen ifylld och att det är en GBP jag vill göra. Och nu väntas det att mitt ärende ska tas upp på en konferens där jag inte är med utan det är bara underlaget i remissen man går på. Denna konferens är 1 gång i veckan och jag ska förvänta mig att det ska vara klart inom 1 månad i alla fall.
Jag är också glad att jag skrev ett långt brev som skickas med min remiss där det står precis mina tankar om detta, varför jag ser operationen som det enda alternativet och min sjukdomshistoria. Så jag känner mig trygg med att allt jag vill ha sagt kommer med nu på konferensen.
Det fanns några i salen som inte kände den tryggheten - att deras läkare hade skrivit en bra remiss och fått fram den personens önskemål. Eftersom man inte träffar någon läkare innan man får ett ja eller nej.
Får man ett nej så är det ju bara att börja om med nytt läkarbesök osv.
Så först om en månad ska jag räkna med att få någon form av information. Sen får vi väl se resten av resan när den vid.
Tror dock inte att jag kommer få ett nej. Pga av diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck och släkthistoria med hjärt/kärlsjukdom.
Så nu är det bara att vänta
Jag förstod inte riktigt vitsen med detta möte - jo kanske men för min egen del så kändes det helt onödigt.
Jag vet att jag vill göra en GBP inte prova någon diet, pulver, medicin eller så. Och detta tror jag var tydligt nog på min remis
Därför så kan jag inte riktigt se meningen med detta möte för min egen del. Jag har ju min linje klart för mig och det hade gått lite snabbare om man tittat mer på remissen redan från början.
Först fick man anmäla sig och betala i kassan för att sen gå och få ett papper från en annan sköterska. Detta papper hade flera alternativ som man skulle fylla i.
Var man intresserad av medicinsk behandling eller kirurgisk. Och om man fick nej kirugiskt skulle man då vilja ha medicinsk?
Och observera att man skulle fylla i detta papper efter genomgången.
Och vi skulle vara i god tid - senast 45 minuter innan föreläsningen började så det var en stunds väntan och promenad bort i korridorerna för att hitta föreläsningssalen - vi tjockisar ska ju röra på oss:)
Sen var det först en sköterska som pratade lite, sen en dietisk och en läkare. Sen fick man ställa frågor och det hela var över på knappa timmen.
Och det var dom som hade åkt långväga.
Jag hade som sagt förstått mötet om jag var osäker på vilken metod jag skulle vilja använda mig av. Om jag inte hade fått någon bra information innan och om remissen inte var tydlig med att det var en operation som det gällde eller medicinskt.
Så för mig som ändå bor nära så var det väl inte hela värden men för personer som då bor långt bort så är det ju inte mycket info på den tidens resväg.
Men nu är i alla fall lappen ifylld och att det är en GBP jag vill göra. Och nu väntas det att mitt ärende ska tas upp på en konferens där jag inte är med utan det är bara underlaget i remissen man går på. Denna konferens är 1 gång i veckan och jag ska förvänta mig att det ska vara klart inom 1 månad i alla fall.
Jag är också glad att jag skrev ett långt brev som skickas med min remiss där det står precis mina tankar om detta, varför jag ser operationen som det enda alternativet och min sjukdomshistoria. Så jag känner mig trygg med att allt jag vill ha sagt kommer med nu på konferensen.
Det fanns några i salen som inte kände den tryggheten - att deras läkare hade skrivit en bra remiss och fått fram den personens önskemål. Eftersom man inte träffar någon läkare innan man får ett ja eller nej.
Får man ett nej så är det ju bara att börja om med nytt läkarbesök osv.
Så först om en månad ska jag räkna med att få någon form av information. Sen får vi väl se resten av resan när den vid.
Tror dock inte att jag kommer få ett nej. Pga av diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck och släkthistoria med hjärt/kärlsjukdom.
Så nu är det bara att vänta
torsdag 10 februari 2011
10 februari 2011
Välkommen till gruppinformation gällande övervikt/fetma!
Den 21 februari ska jag på detta möte. Ett steg närmare ett mer hälsosamt liv!
Fick ringt vårdcentralen direkt för jag ska ha med mig en läkemedelslista och jag förmodar att det är dom som ska skriva den istället för att det är jag som talar om vilken medicin jag äter??
Det kan ju vara många veckor kvar innan hela väntan är över men jag är i alla fall ett steg närmare
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)